Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

lördag 16 april 2011

Imma

Idag hände det som gammelmatte och matte alltid fasat för... på hemväg från ett kyrkligt möte i Västerås (där biskopen bor), hoppade ett stort djur ut framför bilen och de hann inte stanna. PANG! Djuret, som de trodde var ett rådjur, rullade flera varv innan det blev liggande mitt på vägen... men när matte gick fram mot det, lyckades det komma på benen och vinglade snabbt in i skogen. Gammelmatte ringde förstås omedelbart till polisen, som genast skickade en viltvårdare - och efter att ha undersökt alla de pälsstrån som låg utströdda över bilens framdel sa han att det inte alls varit ett rådjur utan en hjort.


Inte ens bilen klarade sig oskadd ur krocken...



En sådan här dovhjort var det som de råkade köra på


Viltvårdaren lovade att undersöka hjortens skador och ta den till en veterinär ifall den skulle kunna klara sig... men var den för svårt skadad, måste han tyvärr skjuta den för att den skulle slippa lida. Å, så ledsna gammelmatte och matte var när de kom hem! De hade haft en så trevlig dag, och så hände det här - det som inte fick hända. Matte säger att hon alltid håller skarp utkik efter djur vid vägkanten när hon kör i mörker, men ikväll hjälpte det inte... och gammelmatte, som var den som körde nu ikväll, är alldeles förtvivlad över att hjorten kanske inte går att rädda. Undrar varför djur hoppar ut framför bilar så där?

3 kommentarer:

  1. Stackars hjort, hoppas den klarar sig eller iallafall slipper lida. Men jamarns vilken tur att era mattar klarade sig! Hoppas att de inte får värk efter krocken. Tänk om något hade hänt dem så att de inte kunnat ta hand om er. *morrhårsdarr* Ni får ge dem lite kurrterapi och spinnhealing i förebyggande syfte och trösta dem och säg att de inte skall vara ledsna, de gjorde det ju inte med vilja.
    *nosbuffar och tasskramar till era mattar*

    SvaraRadera
  2. Det är ju tyvärr inte ovanligt med vilolyckor, men förstås lika tråkigt varje gång det händer. Hoppas hjorten klarar sig i alla fall. De har ju en förmåga att repa sig, men de får förstås inte vara alltför svårt skadade. Skönt att höra att matte och gammelmatte klarade sig.

    SvaraRadera
  3. Sådant är tyvärr livet. Det är tråkigt att det händer. Skönt att hjorten slipper lida i vart fall.

    Just nu håller rådjuren på att stöta bort fjolårs kiden här. Då händer det rätt ofta att de kommer farande rakt ut över vägen med många olyckor som följd. :(

    Nosgos

    SvaraRadera